Denna sida behandlar den stöttande delen av membranstrukturer. I stort handlar det om att fånga upp de krafter som kommer från seglets förspänning, vind, och snölaster. Det är viktigt att förstå att seglet bör ha en jämn spänning över hela ytan. Detta kan endast uppnås genom att ha ett drag längs med hela seglets sidor. Jag har delat in den sidan enligt nedan:

• Inneslutande kanter (rigid edges)
• Edge cables
• Mittpunktsstöd för high points
• Ledade bommar
• Fackverk (Internal compression)
• Befintliga infästningspunkter
• Ankare

För att spänna upp duken med ett jämt drag över hela ytan måste man applicera ett drag längs med hela seglets kanter och inte bara i hörn. Detta uppnår man vanligast genom att använda inneslutande kanter (rigid edges) eller genom att skära sidorna konkavt som jag skriver om under segelkanter.

En stor fördel med rigid edges är att man inte behöver ha konkava sidor på seglet vilket gör att man kan fästa duken direkt mot exempelvis en vägg.  Detta är ofta fördelaktigt då man vill utnyttja ytan till 100 % och samtidigt hålla vatten utanför.

Om man inte använder sig av en kombination av bommar med rigid edges måste man i princip ha ett ramverk (internal compression). Detta kan du läsa om nedan. Spänning längst seglets sidor skapas av spännanordningar fästa i den inneslutande kanten.

Ett annat sätt för att spänna duken längs med hela dess sidor är att använda sig av ytterkablar (edge cables). För att kunna använda sig av ytterkablar måste man skära dukens sidor konkavt (dip). Spänningen i duken uppnår man sedan genom att spänna ytterkabeln längs med seglets hela sida. Denna spänning går sedan ut i seglets yta. Spänning i ytterkablar skapas av ramverk, bommar eller befintliga infästningspunkter.

Ytterkablar tillverkas oftast av wire eller polyesterband. Hur själva ytterkablar och dess infästningar tillverkas är väldigt viktigt då man måste kompensera för dukens stretch i förhållande till ytterkablar. Dimension av både ytterkablar och rigid edges  fås efter test för vind och snölaster.

Med mittpunktsstöd menar vi det stöd som måste finnas inne i en coneform. Stödet består oftast av en bom med en ring uppe i toppen som är fäst i seglet. Ringen är till för att hantera och kontrollera den spänning som byggs upp i seglet. Större diameter betyder en lägre spänning. I en coneform kallas ofta toppen för high point. Det finns en mängd olika varianter för att fästa high points förutom ringen. Det finns även många sätt för att ta upp krafter som koncentreras till vissa punkter. Det är exempelvis vanligt att man får högre spänning i hörn och vid high points. Detta måste kompenseras med förstärkningar eller mekanismer som fångar upp kraften.

För att skapa spänning i edge cables så kan man använda bommar som är ledade. Man drar sedan varje bom bakåt som i sin tur är sammankopplade med edge cables. Edge cables ligger i en ficka aller fastsatt utanpå seglet. Spänning från edge cables sprids sedan ut över hela segelytan. Hur stor kraft som behövs till att spänna upp duken till rätt förspänning avgörs dels av form på seglet men framförallt på hur stor dip man har i seglet. Beskrivningen är mycket förenklad!

Denna metod är den vanligaste metoden för att på ett enkelt sätt skapa spänning i en membranstruktur. Den fungerar på all typer av former.

Denna typ av membranstruktur skapar både tryck från bommar och drag från stag. Därför är det ofta fördelaktigt att utnyttja bommens tryck vid utformning av markankare.

Fackverkens huvudsakliga uppgift är givetvis att bli av med stagen hos ledade bommar. Detta resulterar även i mindre fundament. En annan fördel är ju att man med hjälp av rigid edges kan täcka av större ytor. Det finns många olika varianter av fackverk och du kan se ett antal nedan.

 

 

 

 

 

På bilden till höger ser du en membranstruktur uppbyggd av ett fackverk med inneslutande kanter. Just denna typ lämpar sig mest för permanent montering då den är krånglig att montera.

 

 

 

 

 

På bilden ser du en hypar som utnyttjar internal compression på ett mer elegant sätt. Denna typ liknar många vanliga parasoller förutom att de kan göras mycket stora. Passar sig väl på uteserveringar då den tar minimalt med plats.

 

 

 

 

 

På bilden ser du en saddleform som är uppbyggd av fackverk med rigid edges på kortsidan och edgecables på långsidan.

 

 

 

 

 

 

På bilden till höger ser du en struktur som har tre infästningar i en redan befintlig byggnad. Hur och på vilket sätt denna infästning skall göras beror till stor del på hur byggnaden är tillverkad. I samtliga fall får man titta på krafterna som utvecklas vid vindlaster. Sedan får man helt bygga infästningspunkten på ett sådant vis att det håller för nämnda kraft. Självklart är det bäst om membranstrukturen finns med i orginalritningar för då kan man planera in förstärkningar från början. Detta är dock oftast inte fallet i Sverige då kunskap om membranstrukturer inte är så vidare spridd. På bilden har jag även placerat ut bommar utan stag eller internal compression. Som du kan se blir dimensioner kraftigare i detta fall.